Två gryningsräder vid sandbankarna har inte gett det resultat jag önskat. Så idag bestämdes det att jag och Mange skulle till örarna för ett nytt försök.

 

Mange är ju något av en legend på havsöring, eller han är en jäkel på att jämt få fisk. Någon gång skall jag nog försöka mig på att skriva ihop någon sorts artikel om den mannen.

 

Runt nio böjdes så äntligen Manges spö och så var höstens första havsöring fångad. En ca 40 cm lång sprall. Jag fick nöja mig med ett snabbt hugg. Dunk, dunk och inget mer.

 

Otroligt lågt vatten nu.